Klockfrekvensen
Hon står på knä vid Hornstull Visst kan det tyckas märkligt Att just för hennes skull har männen målat upp sig Misslyckats och gått omkull Nu är hon lämnad ensam Mitt i natten vid Hornstull. Och med en klockfrekvens som stressar Hon bär ett barn vid Hornstull Visst är det lite vackert Att just för hennes skull har kärleken grävt gravar I den djupaste av mull Där minnena får vila För alltid vid Hornstull Till en klockfrekvens som stressar Hon tar sitt liv vid Hornstull Visst är det lite tragiskt Att just för hennes skull har tusen stjärnor fallit Och månen den är full Fullare än sista drinken På en nattbar vid Hornstull Medan klockfrekvensen stressar Klockfrekvensen stressar Klockfrekvensen stressar Ja, hon är tillbaks vid Hornstull