Jag Kysste Henne Våldsamt (23 mars 1980)
Jag stod på tå i ingenmansland och kika över muren På ena sidan låg en öde strand, på den andra låg kulturen I ett hav av obeskrivbart kaos och gifter Var i all världen ska människorna ta vägen med sina drifter Men jag log när hon kom till mig och sa: "Det kanske ordnar sig" Och jag kysste henne våldsamt... Oh, för freden Och jag kysste henne våldsamt... Oh, för segern Jag kysste henne... Jag kysste henne... Jag kysste henne... Det var en solig söndag i mars och året var nittonhundraåtti Jag hade äntligen gjort mitt val, och det var ingen fälla jag hade gått i Jag hade bara tänkt mig för, och om nu livet inte ska försvinna Ska alla hot och risker bort, och om vi hjälps åt ska vi hinna Och jag log när hon kom till mig och sa: "Det måste ordna sig" Och jag kysste henne våldsamt... Oh, för freden Och jag kysste henne våldsamt... Oh, för segern Jag kysste henne... Jag kysste henne... Jag kysste henne... Men det blev en natt då allting dog eller frös fast i mitt inre Besvikelse och tvivel överallt, men icke desto mindre Blev jag övertygad om att kampen just har börjat Och det som hänt, har hänt, har hänt Och det är ingenting vi ska sörja Och jag log när hon kom till mig och sa: "Det kommer att ordna sig" Och jag kysste henne våldsamt... Oh, för freden Och jag kysste henne våldsamt... Oh, för segern Jag kysste henne... Jag kysste henne... Jag kysste henne...