Ruby Doobie
Hon hette Joanna Persson, men hon kallades för Ruby Understundom pigg och rask och sugen på en doobie Sprang omkring i hög hatt, klädd i frack, varje natt Naglarna i purpurlack, balanserade på hög klack Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Hon ville visa upp sig, ville dansa på en harpsträng Kvällens attraktion, stå på tå och göra en halv sväng Det vilade en farlig frid närhelst hon gick på lina Vi stod och såg hur glad hon blev när vinden börja' vina Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Det lyste om Joannas kropp och ljuset var elastiskt Det blinka och det blänkte och hon rörde sig rätt spastiskt För oss som stod vi sidan fanns en hel del nytt att lära Hon blandade parodiskt det sublima och vulgära Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Ett tuppfjät från ett vråldjup, men hon kunde inte falla Jag visste det och suckade, men det visste inte alla Hon kasta' ner sin tuffa mask och utnyttjade tillfället Att se oss tappa hakorna, men vi visslade istället Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Plötsligt stod hon ensam där, högt uppe under himlen Med frost uppå sin röda nos och titta' ner i vimlet Och kylan blev på tok för svår, hon visste inte till sig Hon blundade, hon hoppade, sen smög hon tätt intill mig Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie Oh, Ruby, Ruby Doobie... Oh, Ruby, Ruby Doobie