Vinden Låter Oss Få Va Ifred
Jag ser dig sitta på en mossbelupen sten Du sitter och vilar dina solbrända ben Klädd i en dräkt av sammet, lite grå av landsvägsdammet Och studerar det aktuella parkprogrammet Du ber mig om min uppmärksamhet Och föreslår en måltid i all enkelhet Sommaren har varit lång, det har varit en mättad säsong Men ikväll är det inte något speciellt på gång Och när vi hunnit halvvägs in i prästgårdsallén Så har jag blivit ganska tänd på idéen Och vi stannar till hos Stenborg, får färska flundror i vår korg Och när vi sedan kommer hem... Då går vi ner och tar ett bad, sen är det dags för kvällsvard Vinden stänger dörren... ja, vinden låter oss få va ifred Jag frågar dig vad du har gjort under dan Du säger att du skulle ha åkt in till stan Men att tiden plötsligt försvann, och att du har varit nere på strann Och samlat på sandkorn som liknar varann Efter det att solen har gått ner Börjar vi ifrågasätta vad det är vi ser Och vi står där med våra liv, plus en massa perspektiv Och nu är det definitivt... Dags att vandra hemåt, dags att vandra hemåt Vinden stänger dörren... ja, vinden låter oss få va ifred