Jag Minns
Jag minns Nikodemus, och jag minns hans tvillingbror Pär Alltid snaggade om somrarna, alltid lika som bär Nikodemus blev visst präst, mens lille Pär fann ett gevär Och nu sitter han där med sitt fina gevär Och undrar varför han blev militär Jag minns Lena med bena, hon som var smal som en tråd Hon fick aldrig äta sig mätt, hennes föräldrar hade helt enkelt inte råd Ty saken är den att dom satsade pengarna på dottern Maud En stor applåd för ett avskyvärt dåd Jag hoppas det gick taskigt för Maud Jag minns Isabella, hon som nästan kunde skälla som en hund Hon hade alltid trasigt livstycke, men annars var hon frisk och sund Hon ville bli mannekäng, men dom tyckte hennes stjärt var för rund Så hon flytta till Lund och det tog ej lång stund Förrän hon var gift men en viss John Blund Jag minns vackra Anna, hon som stamma och sa: "Va-va-va ja ä bra" Hon blev visst med barn, och det är känt att hon jubla och blev glad Nu har åren gått och hon har slutat att stamma, hurra! Vad var det jag sa! Hon lever på filmjölk, och päron och ischoklad