Stjärnorna
Ja, året var 1970. Hasse Grapen och jag hade skaffat våra första Fendergitarrer. Vi satt i en kontorslokal i Nybohov, söder om söder, och försökte göra demos för en debutskiva, en LP, Och det blev flera såna här små snabba instrumentalstycken som byggdes upp kring intrikata kompositioner. Vi kallade dem för teman från Nybo. En del fick texter, engelska texter. Men så mötte vi demonproducenten Henkan Henriksson och han tyckte: Äh, börja skriv på svenska, det är det som gäller nu ... Och så blev det... Och det ledde fram till debutskivan. Flera av dessa teman från Nybo kunde jag likna vid små stjärnor som glittrade och glänste och blev till färdiga låtar så småningom. Små stycken, små stjärnor.... Stjärnorna kallnar aldrig i drömmarna Liksom sånger i gömmorna, de lyser för evig tid Som blommorna, sinnrikt samlade i tröstbuketter Som minnena som slagit rot, vuxit upp och blivit kvar Som blommorna att bäras vid tillfällen Som kanske aldrig blir av eller kommer tillbaks Stjärnorna kallnar aldrig i drömmarna Liksom sånger i gömmorna, de lyser för evig tid