Målarkungen
Vid floden folket långsamt minner Om tiderna då allting flöt i maklig takt Livets puls i synk med småforsar Längs virveldjup och timmerbröt, exakt Ja då allting flöt i maklig takt, exakt Och folket njöt av livet och tiden Tiden var en bundsförvant och inget annat Det var då, en annan tid med färger, poesi och frid Vid floden folket långsamt minner Om en målarman med tusen penslar Någonstans i den stora skuggan Vid botten av hans världsbild och sinnen Fann hann land som byggts förgäves "Det är för trångt i ödsligheten" Sa han tyst så ingen hörde Det var då, det var en annan tid, andra färger, ett annat liv Målarkungen frågar: Vad är det landet saknar? Vad är det folket kräver? Vad är det jag kan göra? Målarkungen drömmer Tankar och tusen bilder Panaoramavy i dom mörkaste pupiller Galenskap och harmoni Glädjefnatt och dystopi I jakten efter det privata lugnet I jakten efter längtan efter känslan av den innersta friden I jordsjälen Sverige Målarkungen fångar virvelbäck och vattendropp Målarkungen målar blomsterprakt i kaffekopp Kärlek i en akvarell Eller livet som gick till spillo I jakten efter det perfekta ljuset I jakten efter längtan efter känslan av den innersta färgen I jordsjälen Sverige "Vem är jag" säger Målarkungen "Vad vill jag om jag blir nödd och tvungen Vad kan jag om evig lycka råder Vad gör jag om kriget ger applåder" Varför söker sig fåglarna bort Mot söder, mot värmen, bort I ett dundrande vemod, bort Mot en ny värld, en annan sort "Vem är jag vem har målat mig Vad vill jag, vad vill jag visa dig Vad kan jag i mina bästa stunder Vad gör jag utan att gå under" Varför söker sig fåglarna bort Mot söder, mot värmen, bort I ett dundrande vemod, bort Mot en ny värld, en annan sort Målarkungens hand kan vrida på perspektivet Och vända på komplementet till själva livet Är det en färgpalett med framtidstro Eller svärtan från en djup oro Målarkungens enda val i slutet Av jakten efter den sjuka och döende jordsjälen Sverige En hemlighet vi alla fruktar