Vildhonung
"Välkommen till verkligheten," sa hon och ångra sina ord "Du tillhör dom som tolkar tecken," sa jag och rensade mitt bord "Jag tillhör dom som formas om," sa hon och ändrade sin kurs "Du tillhör dom som växer vilt," sa jag "att du bara törs" När hon försvinner in i mörkerdimman står jag lämnad utanför Med alla minnena, dom vackra minnena som aldrig dör Under rosenträdets varma dofter som lockar och förför Precis som vildhonung vildhonung gör Men ingenting av det var sant sett ur ett annat perspektiv Som ljuset i det mörka pusslet, som kollapsen av ett liv Fem millimeter upp i rymden, en metafor som svävar fram "Jag tillhör dom som flyger bort," sa hon stilla och försvann