Brända Skepp
Brända skepp i en utdöd vik, gods och lik på stranden Ett gammalt kistlock saknar spik, och det är färska spår i sanden En vattenyta svart och blank, som ett marmorgolv runt vraket Och över allt en otäck stank, och skrik från lom och skrake Rester av ett monument från en tid av makt och välstånd Nu finns makten kvar på ett dokument, men vad hände med vårt välstånd? I mörkret står en kista tom, en sjöman går på stranden Och undrar vad som är rikedom, han har guldmynt i handen Hej! Hej! Hej-åhej-åhej-åho! Vi är på väg till banken! Åt samma håll skall alla ro, det är ju faktiskt tanken! Torn som sjunker, torn som stiger, torn som bara finns där Högsta tornet är fullt av folk, men det är knappt att dom ryms där I toppen sitter två åldermän och spanar ut mot havet Som många män gjort före dem, förlamade av allvaret Deras tankar går till lilla Madeleine och hennes långa kamp vid fronten Som delvis byggde på idén att hon skulle nå till horisonten Ja, skatter finns och skatter göms för alltid och för evigt En tecknad karta glöms ej bort, den blir till något heligt Hej! Hej! Hej-åhej-åhej-åho! Vi är på väg till banken! Åt samma håll skall alla ro, det är ju faktiskt tanken! Röster från ett kuvat folk, ljud från varje strupe Men i dessa tider behövs en tolk, och en lots som kollar djupet Ensam på en ensam våg, och med sjögräs i håret Du mumlar nått, du liknar Evert Taube Men det är ingen som förstår'et Ja, du ber till mor, du ber till Gud, du ber till Mikael Wiehe Men ingen hör dig längre nu, du är ensam här i livet Ja, brända skepp i en utdöd vik, på land har man släckt ljusen Och väntar på fyrverkeriet, och det nya år tvåtusen Hej! Hej! Hej-åhej-åhej-åho! Vi är på väg till banken! Åt samma håll skall alla ro, det är ju faktiskt tanken!