En Förvriden Känsla Av Aldrig Mer
Det är en mörk kväll i november Snön den faller trögt och tungt Jag står och bankar på på en grillbar Men fan vad det är tyst och lugnt Inget vin och ingen vän... Nej, nej Inga pengar till biljetten hem Och om jag hälsar på hos Elsa kommer jag inte in Såvida jag inte har med mig en stor flaska Gin Och delar med mig av min förvridna känsla av Aldrig mer... Aldrig mer... Aldrig mer... Kvinnan som jag älskat Har redan gått till sängs Hon är den som vet hur mycket kärlek Som jag fått till skänks Frihet är det bästa ting... Jovars Men just nu känner jag ingenting Och om jag undviker torget för att jag känner mig rädd Kommer jag att bli snopen, jag blir upptäckt och sedd Och alla jävlar vill tolka min förvridna känsla av Aldrig mer... Aldrig mer... Aldrig mer... Det är natt och det är svart Och det är kallt och det är stängt överallt Ska man äta nått i detta land Kan man göra det på dan ibland Men för en trött och ensam person Som lever upp efter midnatt ges det ingen pardon Och alla präktiga människor dom sover så gott Sen dom gapat och skrikit men inte förstått Att dom har kompletterat min förvridna känsla av Aldrig Mer... Aldrig Mer... Aldrig Mer...