Blåröd Blues
Jag höll mig på mattan, jag låg och tänkte på dig På allt vad vi gjort och vad det betydde för mig Jag är inte rädd att vänta om det så tar veckor och år Så ska jag ge mig till tåls och låta tiden få gå För nu är det kaos och jag har fastnat i nått I ett hörn är jag instängd och jag mår inte gott Men jag är vansinnigt tänd på att packa min ränsel Vi kan mötas vid solnedgången, strax söder om gränsen Blå, blå, blå, blå, blå! Min kärlek är blå, blå, blå, blå, blå! Ja, den är blå varje morgon Men djupt röd när kvällen smyger på Det var som en blixt från klar himmel, det var som ett underligt varsel Alla stod som förstenade, som besatta av marseld Jag tog den ståtligaste hingst som jag fann Och satte av i sporrsträck, skulle jag hinna fram? Innan du glömt dina löften och hunnit gömma ditt liv Och funnit att den som ska komma nån vart må ta väldiga kliv Och det är just vad jag gör nu, och jag går på som aldrig förr Och när du minst av allt anar det står jag utanför din dörr Blå, blå, blå, blå, blå! Min kärlek är blå, blå, blå, blå, blå! Ja, den är blå varje morgon Men djupt röd när kvällen smyger på Det verkade uppgjort, allt var klappat och klart Du visste vad vad det gällde, det var helt uppenbart Men vad var det som gjorde att du övergav allt Och bara försvann och låtsades bli någon annan gestalt Det var vid en flod jag fann några dagsfärska spår Och jag fann också folk som sa: "Den kvinnan, hon var här igår" Jag sa: "Visa mig vägen, ge mig riktning och befintlighet" Jag möttes av tystnad eller att några sa: "Det är en ren orimlighet" Blå, blå, blå, blå, blå! Min kärlek är blå, blå, blå, blå, blå! Ja, den är blå varje morgon Men djupt röd när kvällen smyger på